My love to you

Gnuggar händerna mot varandra & kryper ihop i täcket och kollar med en fast blick mot trägolvet. Tårar rinner ner för kinden och hjärtat bultar i 190. Dagen du åkte till andra sidan jordklotet var prick ett år sedan den 15e september. Alltså igår. Att min hjärna påmindes gång på gång av vinkningarna jag gav dig innan du gick långt ifrån mig in i gaten var bland det tyngsta. Jag saknade dig varje dag, varje minut och varje sekund i 7 månaders tid. När du kom hem hade båda växt upp till två ganska mycket äldre kvinnor och framför allt du. Även fast timmarna var många och milen var långt ifrån oss så tog vi oss igenom det och bara av att höra din röst på mornarna kunde göra mina dagar. Allt detta gjorde oss nästan ännu närmre och idag skulle jag inte kunna hålla tyst en sekund utan att berätta för dig. Du är en av dom viktigaste människorna i mitt liv och min kärlek till dig är helt makalös. Att berätta för dig, hur mycket jag älskar dig, är lika omöjligt som att hitta en nål i en myrstack. Orden som kommer ur min mun är inte tillräckliga och gör det inte rättvist. Men du är bäst, och det vet du. Utan dig, finns ingen alice. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0