Känslosam

Det är med sorg i blicken jag skriver att detta kanske blir det sista inlägget på denna blogg någonsin, då jag funderar starkt på om jag ska byta till forme eller något liknande. Behöver någon slags ny start. Endast för att jag tror att det kommer gynna mig själv. 
 
Den senaste veckan har varit rätt tuff för mig. För allra första gången i mitt liv har jag gått och fått riktiga känslor. Riktiga fina och onda känslor för en annan människa på samma gång. Minns att jag för något år sen tillbaka pratade och funderade mycket över det. Bl.a hur man ska kunna förstå sig på sig själv och veta att man en dag kommer bli villig att offra nästan allt för en annan människa. Möjligtvis lite överdrifter men ni förstår. Att man inte vill tänka framåt för att man är livrädd att fastna där. Och att tänka tills det knappt finns något kvar. Nästan så jag blir upprörd och arg på mig själv hur fan jag kan bete mig på detta sätt, hur jag på något sätt gjort mig själv så manipulerad att jag medvetet sårar mig själv men sopar det under mattan och ljuger för mig själv, förnekar det som jag vet får mig att må dåligt. Livet har så mycket mer att erbjuda än att gå runt och vara ledsen. Man kommer uppleva mycket i sitt liv och alla kommer förr eller senare drabbas av något som kanske kommer göra lite ondare än vad man är van vid.

Utöver detta så har detta året som gått förbi varit det mest händelserika året för mig någonsin.
Människor som jag älskade att prata med varje dag kanske jag knappt träffar. Människor som betyder allt idag kanske en dag kommer betyda noll. 
Det handlar om att acceptera att livet är såhär. Att allt inte hela tiden kan vara som en dans på rosor och att man måste få sjunka till bottnen ibland för att sedan dra sig upp igen. Och acceptera att man får gråta och måste få vara ledsen ibland. För det är okej. Glöm aldrig det.

Kände att detta blev ett (för att vara jag) ovanligt personligt inlägg och att jag delade med mig mycket av hur jag känner kring det mesta just nu. Egentligen vill jag nog bara kunna hjälpa. För jag vet att det är många där ute som sitter och gråter om nätterna pga den där kompisen som aldrig hör av sig, eller killen som gjorde dig så ledsen eller vad det nu skulle kunna vara. Alla har olika bekymmer och det är väl det som är så fint i sig också, att vi kan hjälpa varandra. Och kom ihåg en sak. Varje gång något gör skitont i hjärtat så växer vi upp lite och endast lär oss av det som kanske inte var jättepositivt just då men ändå kommer gynna oss i framtiden. Det är viktigt att du accepterar dig själv och att du ibland får må dåligt. För det är det som gör att du en dag kommer kunna skratta igen. Kram.

Kommentarer
Postat av: Syster

Åh, blev tårögd av att läsa det där. Fint skrivet!
Älskar dig

Svar: Vad fin du är. Älskar dig med <3
esteraliceviola.blogg.se

2014-02-24 @ 14:37:26
Postat av: Lily

Så fint Alice hjärtat <3

Svar: tack mitt fina hjärta<3
esteraliceviola.blogg.se

2014-02-24 @ 19:17:30
Postat av: Elin :)

Du är en sån bra människa Alice glöm inte det! Kram<3

2014-03-04 @ 13:09:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0